Sega dagar

Jag har inte bloggat så mycket på sistone. Jag är för trött helt enkelt. Dessutom har tekniken här hemma gått sönder en efter en. Först tv:n, sen datorn. Men en ny tv inhandlades igår, och datorn fungerar varannan dag ungefär.

Minea har varit hemma hela förra veckan. Hon ska vara hemma en vecka till och repa sig lite från dagis. Hon äter bättre igen, sover hyfsat bra, är mindre gnällig men mer bestämd och har säkert gått upp några hundra gram igen. Den här veckan ska vi bli kontaktade utav sjukhuset, så vi får komma dit och få hjälp med lilltjejens kost.

Sen har Micke varit jätteduktig förra veckan och gjort underarbetet i Mineas rum. Slipat, spaklat och målat. Idag ska vi tapetsera (med tapeten ovan) och imorgon flyttar vi över alla hennes grejer till det nya rummet. Så kan vi börja förbereda för bebisen i vårt sovrum. BB-väskan är packad, spjälsängen är bäddad, vagnen ska rengöras på torsdag, och lite annat ska förberedas också. Vi har planer på att köpa en syskonvagn inom de närmsta dagarna, så den gamla vagnen blir bara en tillfällighet. Dagarna känns jättesega. Jag sover väldigt dåligt på nätterna, har sammandragningar allt oftare. Ändå är det 3 veckor kvar, 5 om jag går över tiden igen. Fast 3 veckor kan bli 1 vecka. Och det känns nervöst. Jag vill att allt ska bli klart här hemma, fast man kanske inte ska förvänta sig det. Det är tur att man vet att små bebisar klarar sig ändå, trots att gardinerna inte hunnit komma upp i fönstren. Värre var det med första barnet. Då skulle allt vara perfekt. Ändå fick vi fuktskada i köket och var tvungna att flytta ut i 1½ månad. Hellre mitt eget hem med lite oordning, än ett hem som inte är vårt men rent.

Nu ska jag vila, passar som vanligt på när Minea ändå sover middag.